De finländska uppgifterna bygger på den reviderade nationella och internationella statistikföringen av hälso- och sjukvård, där begreppen, klassifikationerna och beräkningsgrunderna i OECD:s system för hälsoräkenskaper iakttas. Institutet för hälsa och välfärd rapporterar uppgifterna till OECD.
Kostnadsfaktorerna (särskilt lönerna – överlag och inom hälso- och sjukvården) varierar i de olika länderna. Det samma gäller service- och finansieringsstrukturerna. Alla definitioner är ännu inte helt överensstämmande och bruttonationalprodukten (bnp) är bara ett av de mått som beskriver levnadsstandarden. Trots dessa omständigheter är uppgifterna i OECD Health Data ändå de bästa som står till förfogande. De anger proportionerna för de ekonomiska förändringarna inom hälso- och sjukvården i de olika länderna under det senaste decenniet. Inflationen var då relativt låg i OECD-länderna och inflationsskillnaderna mellan de olika länderna rätt små.
Hälso- och sjukvården i Finland finansieras i huvudsak med skatter, vilket innebär att den till stor del är offentlig. Den offentligt finansierade hälso- och sjukvårdens andel av nationalprodukten har minskat under några decennier. Den offentliga finansieringens andel av de totala utgifterna för hälso- och sjukvården uppgick till 80,9 procent år 1990 och 74,7 procent år 2009. Under två decennier har den andel av våra hälso- och sjukvårdsutgifter som finansierats av hushållen, arbetsgivarna eller andra instanser ökat och andelen är klart större i Finland än i de övriga nordiska länderna. År 2009 uppgick den offentliga finansieringens andel i Sverige till 81,5 procent, i Norge till 84,1 procent och i Danmark till 85,0 procent. I USA ökade den offentliga finansieringens andel och uppgick år 2009 till 47,7 procent.
År 2009 var de offentliga utgifterna för hälso- och sjukvården justerade med köpkraftsparitet 87 procent större per invånare i Norge, 57 procent i USA, 53 procent i Danmark, 26 procent i Sverige och 20 procent på Island än motsvarande utgifter i Finland.
Efter en köpkraftsjustering var också de totala utgifterna för vår hälso- och sjukvård per invånare lägre än i de övriga nordiska länderna.
Utgifterna för vår hälso- och sjukvård fortfarande skäliga
Enligt de statistiska uppgifter som THL publicerade 5.4.2011 uppgick de totala utgifterna för hälso- och sjukvården till 15,7 miljarder euro år 2009. Finlands bruttonationalprodukt sjönk exceptionellt mycket år 2009. Till största delen som en följd av detta steg utgifterna för hälso- och sjukvården i förhållande till bruttonationalprodukten till 9,2 procent år 2009, medan andelen året innan var 8,4 procent. Enligt uppskattningar minskade bnp-förhållandet till 8,9 procent år 2010. De finländska hälso- och sjukvårdsutgifternas andel av bruttonationalprodukten ökade med 1,3 procent åren 1995–2009. Av OECD-länderna använde Australien,Chile, Estland, Israel, Japan, Korea, Luxemburg, Mexiko, Polen, Slovakiska republiken, Slovenien, Tjeckiska republiken, Turkiet och Ungern mindre av sin nationalprodukt än Finland på de totala utgifterna för hälso- och sjukvården år 2009. Uppgifterna avslöjar än en gång att man inom den finländska hälso- och sjukvården inte jämfört med andra länder varit så slösaktig som beskyllningar ofta gjort gällande, varken under det senaste decenniet eller ens år 2009. I internationell jämförelse är den finländska hälso- och sjukvården inte och har inte någonsin varit den bottenlösa utgiftskälla som man så ofta hört förbannas.
Om Finland proportionellt hade använt en lika stor del av nationalprodukten för hälso- och sjukvården år 2009 som de övriga nordiska länderna, hade utgifterna i jämförelse med Danmark, Sverige, Island och det rika Norge varit 4,0 miljarder euro, 1,4 miljarder euro, 0,9 miljarder euro och 0,7 miljarder euro högre än vad som var fallet.
När vi i ena vågskålen har en ur medborgarperspektiv och internationellt sett hög total skattegrad och i den andra en snarare njugg hälso- och sjukvårdsandel av nationalprodukten, väcker det naturligtvis frågor om hur och varför det är så. I valdebatterna har hälso- och sjukvården varit och fortsätter att vara ett centralt tema. I fråga om medborgarnas uppskattning och åsikter är sjukvården en klar etta i enkäter om hur samhällets medel borde användas. I bakgrunden finns samtidigt problem som gäller tillgänglighet och otillräcklig service. Problemen som upplevts av väldigt många och som pågått i flera år, har under de senaste åren tillrättalagts med hjälp av vårdgarantin. Denna tillrättaläggning fortsätter.
Den finländska sjukvårdens strukturer har sanerats och reformerats kraftigt under två årtionden, vilket givetvis syns i utgifterna hittills. Genom kommun- och servicestrukturreformerna inriktas de kommande reformerna i synnerhet på tjänsterna inom primärvården och äldreomsorgen och på samverkan i tjänsterna. En betydande del av de tjänster som ges vid hälsocentralssjukhusens vårdavdelningar kommer i framtiden att överföras till boende- och hemvårdsservicen. Man måste kunna lägga om service- och produktionsstrukturer, processer, nätverk, servicekoncept och undersöknings- och vårdpraxis. Ansvaret för att förbättra och upprätthålla den egna hälsan ligger allt tydligare hos oss själva och våra familjer. På så sätt kommer den andel av nationalprodukten som utgifterna för vår hälso- och sjukvård tar i anspråk även framöver att vara mindre än till exempel i de övriga nordiska länderna. Delvis tack vare detta klarar vi också av att möta den ökande efterfrågan på service och förnyelsen av servicen. Kommunsammanslagningarna i sig är inte nog och leder inte heller till de förändringar som behövs.
Vår bruttonationalprodukt sjönk exceptionellt mycket år 2009 och steg år 2010
Statistikcentralen publicerade 15.7.2010 en översikt enligt vilken landets bruttonationalprodukt på basis av justerade preliminära uppgifter sjönk med 8 procent år 2009 – senare justerades siffran till 8,2 procent. Enligt uppgifterna i juli 2010 minskade exportvolymen med 20 procent och investeringarna med närmare 15 procent. Mest, dvs. med en femtedel, sjönk produktionen inom fabriksindustrin och handeln. Enligt OECD:s översikt (Economic Outlook, Volume 2010/1) minskade bruttonationalprodukten med 3,3 procent inom hela OECD och med 4,1 procent i euroländerna. Finland hade den största minskningen. Den årliga volymförändringen i Finlands bruttonationalprodukt var 0,9 procent år 2008, 5,3 procent år 2007 och 4,4 procent år 2006. Trots recessionen var den reella ökningen av hushållens disponibla inkomster 2,4 procent år 2009. Den exceptionellt stora minskningen av vår bruttonationalprodukt år 2009 höjde givetvis utgifterna för hälso- och sjukvården i relation till bruttonationalprodukten.
Enligt Statistikcentralens uppgifter 14.7.2011 ökade vår bruttonationalprodukt i fjol med 3,6 procent.
"Bruttonationalprodukten, dvs. förädlingsvärdet vid produktionen av varor och tjänster, var 180 miljarder euro. Förädlingsvärdets volym ökade år 2010 inom de flesta näringsgrenar efter den rekordartade nedgången föregående år. Produktionen var fortfarande omkring fem procent mindre än år 2008.
Produktionen steg i och med ökningen av alla efterfrågeposter. I synnerhet exporten ökade efter föregående års exportfall. Exportvolymen ökade med 8,6 procent och importvolymen med 7,4 procent. Volymen av de privata konsumtionsutgifterna ökade i fjol med 2,7 procent och volymen av de offentliga med 0,6 procent. Investeringarna ökade med 2,8 procent.
Hushållens justerade disponibla inkomst, som beskriver den ekonomiska välfärden, ökade i fjol reellt med 1,9 procent. Utöver nettoinkomster omfattar hushållens justerade inkomst också individuella tjänster, såsom utbildnings- och hälsovårdstjänster samt sociala tjänster som den offentliga sektorn och organisationer producerar för hushållen.
Företagarinkomsten, som beskriver företagens vinster, ökade efter depressionsåret med 21 procent. Företagens finansiella ställning visade ett överskott på 10 miljarder euro. Den offentliga sektorns finansiella ställning visade däremot ett underskott för andra året i följd, 5 miljarder euro."
Den offentliga ekonomin har försvagats och åtstramningen fortsätter ännu. Kostnadsökningen inom hälso- och sjukvården bör vara moderat under de närmaste åren. Ekonomin och finansieringen tvingar kommunerna att ta fram och genomföra funktionella och strukturella förändringar inom hälso- och sjukvården snabbare och i större utsträckning än planerat.
Utgifterna för hälso- och sjukvården kommer att öka relativt sett snabbare än nationalprodukten. Förhoppningsvis fortsätter samhällsekonomin i Finland att öka snabbare än i övriga länder, vilket ändå inte innebär att behovet av reformer minskar. Den åldrande befolkningen bidrar också framöver till att efterfrågan på hälso- och sjukvårdstjänster ökar i den grad att gammal praxis och gamla strukturer inte räcker till för att tillgodose behovet.
Uppgifterna i de bifogade Excel-tabellerna är avsedda att användas för att besvara påståenden och frågor om höga priser och slöseri inom hälso- och sjukvården överlag.
Nedan presenteras förtydligande uppgifter från THL:s webbsidor:
"Hälso- och sjukvårdsutgifter och deras finansiering 2009
Varje år samlar THL in uppgifter om den offentliga och den privata sektorns hälso- och sjukvårdsutgifter. För statistiken över hälso- och sjukvårdsuppgifter och deras finansiering samlar man in uppgifter från statistik, bokslut och andra motsvarande källor. Den statistik över hälso- och sjukvårdsutgifter och deras finansiering som THL utarbetar följer Folkpensionsanstaltens uppläggning från slutet av 1980-talet. Uppläggningen har uppdaterats så att den beaktar de förändringar som skett inom hälso- och sjukvården samt OECD:s system för hälsoräkenskaper (SHA). Uppgifterna om hälso- och sjukvårdsutgifter och deras finansiering redovisas för hela landets del. Uppgifterna uppdateras i mars-april.
Hälso- och sjukvårdsutgifterna och deras finansiering 2009 är en nationell statistikföring som följer OECD:s system för hälsoräkenskaper (SHA, System of Health Accounts). I statistikföringen av hälso- och sjukvårdsutgifter och deras finansiering övergick Stakes (nuvarande THL) år 2008 till att rapportera enligt OECD:s system för hälsoräkenskaper (SHA, System of Health Accounts) och att iaktta begreppen och klassificeringarna i systemet.
År 2009 var Finlands hälso- och sjukvårdsutgifter 15,7 miljarder euro. Realt ökade de totala hälso- och sjukvårdsutgifterna med 1,2 procent (diagram 1). Per invånare var utgifterna 2 936 euro. Per invånare var utgifterna 2 936 euro.
Realt mest ökade utgifterna för institutionsvård för äldre, resor som sjukförsäkringen ersätter, hälso- och sjukvårdens bruttoinvesteringar samt utgifterna för terapeutiska hjälpmedel och andra medicinska förbrukningsartiklar. De dyraste utgiftsposterna utgjordes av specialiserade sjukvårdstjänster (5,2 miljarder euro), primärvårdstjänster (2,8 miljarder euro) samt läkemedel och andra medicinska förbrukningsartiklar inom öppenvården (2,2 miljarder euro). Utgifterna för dessa utgjorde två tredjedelar av alla hälso- och sjukvårdsutgifter år 2009."