(Kommunförbundet informerar 26.2.2009) Trots det aktuella ekonomiska läget behöver kommunsektorn mycket ny yrkeskunnig arbetskraft eftersom över hälften av kommunernas personal går i pension under de kommande decennierna. Det behövs arbetskraftsinvandring för att komplettera den finländska arbetskraften, konstaterade Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma, vice verkställande direktör vid Kommunförbundet och Pekka Nousiainen, Kommunförbundets styrelseordförande inför kommissionens representanter i Bryssel torsdagen den 26 februari. (Kommunförbundet informerar 26.2.2009) Konkurrensbrist och en kraftig stegring av priserna upplevs som problem i fråga om kommunens skolskjutsar. Enligt kommunerna fungerar inte marknaden för skolskjutsar i största delen av Finlands kommuner. I enkätsvaren angav 67 procent av de ansvariga tjänsteinnehavarna inom kommunens undervisningsväsende att en faktisk konkurrens inte existerar då skolskjutsarna konkurrensutsätts. (Kommunförbundet informerar 25.2.2009) Finlands Kommunförbund ser positivt på att regeringsprogrammet setts över och nu innehåller riktlinjer för hur medborgarnas basservice ska tryggas under och efter recessionen. Regeringsprogrammet och basservicebudgeten utarbetades då de ekonomiska utsikterna var goda, men eftersom ekonomin nu snabbt blir sämre är betydande extra insatser nödvändiga. (Kommunförbundet informerar 25.2.2009) – Det är absolut nödvändigt att kommunerna går vidare med sina strukturella och produktionsinriktade reformer för att kunna trygga servicen på lång sikt. Staten väntas samtidigt bidra med betydande satsningar, konstaterade direktör Kristina Wikberg vid Finlands Kommunförbund i Ilomants där förbundet inledde sin besöksrunda. (Kommunförbundet informerar 18.2.2009) Kommuninvånarna är beredda att betala högre skatter för att trygga tillgången till kommunal service. Två av tre kommuninvånare anser det vara viktigt att servicen tillhandahålls av kommunen även i framtiden. Kommunförbundets brett upplagda kommunundersökning besvarades av 13 000 kommuninvånare runtom i landet. (Finansministeriet, social- och hälsovårdsministeriet och Finlands Kommunförbund informerar 17.2.2009) Finansministeriet, social- och hälsovårdsministeriet och Finlands Kommunförbund skickar en enkät till kommunerna om förverkligande av social- och hälsovårdstjänsterna i samband med kommun- och servicestrukturreformen. (Kommunfördundet informerar 13.2.2009) Under plenarsessionen i Bryssel den 13 februari föreslog regionkommittén lagändringar, enligt vilka ett gemensamt europeiskt luftrum skulle inrättas. I och med förnyelsen skulle de nationella gränserna och begränsningarna inte utgöra ett hinder för en så effektiv användning av luftrummet som möjligt, men i praktiken skulle lagreformen göra små flygplatsers verksamhet omöjlig. Regionkommittén behandlade frågan på basis av ett betänkande av kommittéledamoten Lea Saukkonen från Helsingfors. (Kommunförbundet informerar 11.2.2009) Kommunernas verksamhetsbidrag minskade i fjol överraskande hastigt, vilket resulterade i att kommunernas sammanräknade resultat försämrades med rentav tio procent. Detta framgår av Statistikcentralens preliminära uppgifter om kommunernas bokslut för 2008. Det försämrade resultatet sammanhänger med att kommunernas verksamhetsutgifter ökade med ungefär 7 procent. (Kommunförbundet informerar 10.2.2009) Den sjunkande produktionen och exporten och den avtagande konsumtionsefterfrågan inverkar på företagsamheten och sysselsättningen i regionerna. När pensioneringarna samtidigt ökar minskar personalresurserna i regionerna och det bidrar till att fördröja möjligheterna att utveckla näringsverksamheten, konstateras i Kommunförbundets översikt över strukturomvandlingen 2009. (Kommunala arbetsmarknadsverket informerar 9.2.2009) Kommunala arbetsmarknadsverket har utarbetat en handbok som kommunerna och samkommunerna kan använda som stöd när de ska genomföra förändringar i arbetsuppgifter och omfördela arbetet, framför allt inom hälso- och sjukvården. Handboken baserar sig på en promemoria som arbetsmarknadsparterna i kommunsektorn har enats om. (Kommunförbundet informerar 9.2.2009) Samarbetet mellan vänorter kan i bästa fall ge upphov till nyttiga nätverk för utbyte av kunnande och information, där kommunerna med gemensamma krafter kan gripa sig an aktuella utmaningar. Kommunförbundet stöder vänortsverksamheten genom fyra diskussionstillfällen på olika håll i landet i februari–mars. (Kommunförbundet informerar 6.2.2009) Kommunförbundet förväntar sig att den pågående vuxenutbildningsreformen ökar möjligheterna och smidigheten inom den yrkesinriktade utbildningen. I fortsättningen ska vuxenutbildningen bättre än förr tillgodose arbetslivets förändrade behov samtidigt som utbildningssystemet ska vara tillräckligt smidigt med tanke på de studerande. Ledningsgruppen AKKU, som tillsatts av undervisningsministeriet, lämnar sitt förslag om den genomgripande reformen av den yrkesinriktade vuxenutbildningen i början av mars. Kommunförbundets styrelse behandlade vuxenutbildningsreformen torsdagen den 5 februari 2009. Kommunförbundet informerar 5.2.2009) Kommunförbundets verkställande direktör Risto Parjanne går i pension i april nästa år. Kommunförbundets styrelse fick Parjannes meddelande på torsdagen. Tjänsten lediganslås efter att behörighetskraven har granskats. (Kommunförbundet informerar 5.2.2009) Den snabbt försämrade ekonomin förutsätter gemensamma ansträngningar av kommunerna och staten för att trygga finländarnas basservice. På torsdag påskyndade Kommunförbundets styrelse utarbetandet av ett räddningsprogram för den kommunala servicen. I programmet samlas åtgärder för att trygga den kommunala servicen under lågkonjunkturen. (Kommunförbundet informerar 3.2.2009) Antalet sökande till kommundirektörstjänster har sjunkit och ansökningstiden måste allt oftare förlängas, visar Kommunförbundets utredning.
Under 2000-talet har antalet sökande varit klart lägre än det tidigare genomsnittet. I fjol anmälde sig i snitt 12 sökande till de vakanta kommundirektörstjänsterna. (Kommunförbundet informerar 3.2.2009) Timfördelningen och läroplanerna i grundskolan bör bli mer flexibla. Utbildningen på andra stadiet bör omfatta hela åldersklassen. Alla läroanstalter bör ges möjlighet att också erbjuda utbildning för vuxna – enligt de lokala behoven.
|
|