Cirkulär 34/80/2008, Heikki Harjula/eg, 15.10.2008Val av ledamöter till kommunstyrelsen, nämnder och övriga organ

Vid val av ledamöter till organen ska bestämmelserna i lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män (609/1986) iakttas. I cirkuläret utreds tillämpningen av jämställdhetslagen, liksom övriga frågor som gäller organens sammansättning och valproceduren.

Kommunen väljer också ledamöter för förtroendeuppdrag utanför kommunen, främst i statliga organ inom lokalförvaltningen. I cirkuläret redogörs också för vad som ska beaktas i dessa val.

INNEHÅLL

Bestämmelser om valbarhet, tolkningsprinciper och allmän valbarhet
Avsägelse från förtroendeuppdrag (38 § i KomL)
Valbarhet till kommunstyrelsen (35 § i KomL)

Valbarhet till fullmäktige en förutsättning (35 § 1 mom.)
Anställda som lyder under kommunstyrelsen (35 § 1 mom. 1 punkten)
Föredragande i nämnder och beredningsansvariga ärenden (35 § 1 mom. 2 punkten)
Personer i ledningen för affärsföretag (35 § 1 mom. 3 punkten)
Personer som sköter bevakningen av personalens intressen (35 § 2 mom.)
Det högsta antalet ledamöter i kommunstyrelsen som får vara anställda av kommunen eller kommunkoncernen (35 § 3 mom.)

Valbarhet till en nämnd (36 § 1 mom. i KomL )

Kommunalt anställda som lyder under en nämnd (36 § 1 mom. 1 punkten)
Personer som är anställda inom kommunkoncernen (36 § 1 mom. 2 punkten)
Personer som står i ledningen för affärsföretag (36 § 1 mom. 3 punkten)

Valbarhet till ett organ som sköter personalfrågor (36 § 2 mom. i KomL)
Valbarhet till direktioner och kommittéer (36 § 3 mom. i KomL)
Valbarhet till revisionsnämnden (71 § i KomL)
Valbarhet till ett gemensamt organ (77 § 2 mom. i KomL)
Mandattid för ledamöter i organ och organens presidier
Tillämpning av jämställdhetslagen på kommunala organ och bolag med
kommunal majoritet

Kommunala organ
Bolag i vilka kommunen har bestämmanderätt

Valförfarande
Förhandlingar om förtroendeposterna
Särskilda villkor som gäller organens sammansättning
Specialbestämmelser om kommunala organ

Förvaltning av undervisningsverksamheten i tvåspråkiga kommuner
Kommunens centralvalnämnd

Statliga organ inom lokalförvaltningen

Tingsrättens nämndemän
Gode män vid fastighetsförrättningar
Polisdelegationen

Bestämmelser om valbarhet, tolkningsprinciper och allmän valbarhet

Den allmänna valbarheten till kommunens förtroendeuppdrag regleras i 33 § i kommunallagen. Därmed avses de villkor som en person måste uppfylla för att över huvud taget kunna väljas till kommunala förtroendeuppdrag. I 34, 35 och 36 § i denna lag bestäms om begränsningar av valbarheten till olika organ. Om följderna av förlust av valbarhet föreskrivs därtill särskilt (37 § i KomL ).

Om en person som inte är valbar har valts till ett förtroendeuppdrag kan man få beslutet upphävt genom besvär. Den person som valts sköter dock sitt uppdrag till dess att ärendet är slutgiltigt avgjort (39 § i KomL). Om besvär inte anförs över beslutet, förlorar den person som valts inte sitt förtroendeuppdrag.

Jäv är ett begrepp som ligger nära valbarhet. Med jäv avses att en persons opartiskhet kan äventyras i ett enskilt ärende. Om jäv föreskrivs i 52 § i kommunallagen och i lagen om förvaltningsförfarande.

Genom att begränsa valbarheten gör man ett avsteg från kommuninvånarnas rätt att ta del i kommunalförvaltningen. En allmän princip för tolkningen av bestämmelser av denna typ är att de ska tolkas snävt. I praktiken innebär detta att man i gränsfall ska anse att personen är valbar.

Enligt 33 § i kommunallagen är förutsättningarna för allmän valbarhet följande:

Med stöd av 32 § 2 mom. i kommunallagen ska en person som är på förslag till ett annat förtroendeuppdrag än ledamot i fullmäktige på begäran av fullmäktige eller det organ som saken gäller lägga fram en utredning över omständigheter som kan vara av betydelse vid bedömningen av om han eller hon är valbar.

Avsägelse från förtroendeuppdrag (38 § i KomL)

Enligt 33 § 2 mom. i kommunallagen fordras av en fullmäktigekandidat ett skriftligt samtycke till att han eller hon tar emot fullmäktigeuppdraget. Man har rätt att vägra ta emot andra kommunala förtroendeuppdrag endast på de grunder som föreskrivs i lagen (38 § i KomL).

De grunder på vilka en person kan vägra ta emot ett förtroendeuppdrag indelas i ovillkorliga grunder och prövningsbaserade grunder. Ovillkorliga avsägelsegrunder, varvid avsägelse alltid ska godkännas:

En person har också av någon annan giltig orsak (avsägelsegrund som är beroende av prövning) rätt att vägra ta emot ett förtroendeuppdrag. Det organ som utser den förtroendevalda, i allmänhet fullmäktige, bedömer om orsaken är giltig. En giltig orsak kan i princip vara vilken orsak som helst som försvårar skötseln av förtroendeuppdraget. I praktiken finns det skäl att förhålla sig flexibelt till en avsägelse. Att välja en person som inte gett sitt samtycke till att bli ledamot i ett kommunalt förtroendeorgan ligger inte i någons intresse.

I lagen ingår inte bestämmelser om vilken form en avsägelse ska ha. Också en muntlig avsägelse är tillräcklig. Den ska dock framföras innan valet förrättas. En person kan avgå från ett förtroendeuppdrag också under mandattiden på de grunder som nämns i paragrafen.

Valbarhet till kommunstyrelsen (35 § i KomL)

Valbarheten till kommunstyrelsen begränsas i 35 § i kommunallagen som lyder på följande sätt:

Valbar till kommunstyrelsen är den som är valbar till fullmäktige, dock inte

Majoriteten av ledamöterna i kommunstyrelsen ska vara personer som inte är anställda av kommunen eller av samfund och stiftelser där kommunen har bestämmanderätt.

Valbarheten till kommunstyrelsen påverkas först och främst av de begränsningar i valbarheten som gäller fullmäktige. Den som inte är valbar till fullmäktige är inte heller valbar till kommunstyrelsen. För det andra gäller begränsningarna utöver dem som lyder direkt under kommunstyrelsen också nämndernas föredragande och dem som bereder ärenden. För det tredje gäller begränsningarna de personer som svarar för bevakningen av personalens intressen. För det fjärde kan begränsad valbarhet gälla personer i ledande uppgifter i affärsföretag som verkar i kommunen.

Valbarhet till kommunstyrelsen förutsätter valbarhet till fullmäktige (35 § 1 mom.)

Utgångspunkten är att den som inte är valbar till fullmäktige inte heller är valbar till kommunstyrelsen. Om valbarhet till fullmäktige föreskrivs i 34 §. Begränsningarna gäller:

Anställda som lyder under kommunstyrelsen (35 § 1 mom. 1 punkten)

Den som är anställd inom kommunens centralförvaltning och som lyder under kommunstyrelsen är inte valbar till kommunstyrelsen. Begränsningen gäller samtliga tjänsteinnehavare och arbetstagare inom centralförvaltningen, oberoende av ställning och uppgifter. Till exempel är en person som arbetar med textbehandlingsuppgifter inom centralförvaltningen inte valbar till kommunstyrelsen.

En tillfällig anställning på högst sex månader medför inte förlust av valbarhet. Under den tid anställningsförhållandet varar kan en person dock inte sköta sitt förtroendeuppdrag (se närmare 37 § 2 mom.). Om anställningen är huvud- eller bisyssla eller ett arbetsavtalsförhållande på deltid saknar betydelse. Om anställningsförhållandet till sin karaktär är bestående, är personen inte valbar.

Föredragande i nämnder och de som bereder ärenden (35 § 1 mom. 2 punkten)

En person som är anställd hos kommunen och som är föredragande i en nämnd eller annars svarar för beredningen av ärenden som kommer att behandlas av kommunstyrelsen är inte valbar till kommunstyrelsen. En sådan person har avsevärda möjligheter att påverka de ärenden som senare kommer upp till behandling i kommunstyrelsen och som ofta går vidare till behandling i fullmäktige.

När det gäller föredraganden föranleder tillämpningen av bestämmelsen sannolikt inte problem. Bestämmelsen gäller endast de personer som föredrar ärenden i nämnder, inte till exempel dem som föredrar ärenden i direktioner. Föredragningen av ärenden regleras närmare i förvaltningsstadgan. I förvaltningsstadgan eller i en annan instruktion kan också föreskrivas vem som ska föredra ärenden eller att organet ska få bestämma detta.

Föredraganden svarar också i sista hand för beredningen av ärenden. Föredraganden bereder emellertid inte alltid själv ett ärende så långt att det kan tas upp på nämndens föredragningslista. Förutom föredraganden gäller begränsningen också den person som svarar för den egentliga beredningen av de ärenden som kommer upp på föredragningslistan. Sannolikt är det oftast endast en tjänsteinnehavare förutom föredraganden som har beredningsansvaret i nämnden på det sätt som avses i bestämmelserna. Beredningsansvaret ska dock bedömas separat för varje kommun och i varje enskilt fall.

Det andra villkoret som gäller föredraganden är att ärendet efter behandlingen i nämnden tas upp i kommunstyrelsen. Till exempel planärenden kan vara sådana ärenden. Ärendena ska höra till kommunstyrelsens kompetens antingen med stöd av lag eller instruktion. Kommunstyrelsens möjlighet att med stöd av 51 § i kommunallagen överta behandlingen av ett enskilt ärende påverkar inte valbarheten för den person som bereder ärendena för nämnden.

HFD 31.8.1998/1548: Till stadsstyrelsen hade valts en person som stod i ett arbetsavtalsförhållande till staden och som arbetade som planläggningstekniker vid enheten för samhällsplanering som var underställd den tekniska servicecentralen och den tekniska nämnden. Ett av uppgiftsområdena inom avdelningen var detaljplanläggning. Personalen på avdelningen som arbetade med planläggningsfrågor bestod av avdelningschefen som var stadsarkitekt, en planläggningstekniker och en ritare. Planläggningsteknikern beredde bland annat ärenden kring detaljplanerna. Enligt befattningsbeskrivningen bestod arbetet av självständig markanvändningsplanering styrd av det planläggningsprogram som godkänts i fullmäktige. Enligt 35 § 1 mom. 2 punkten i kommunallagen är en person som är anställd hos en kommun och som är föredragande i en nämnd eller annars svarar för beredningen av ärenden som kommer att behandlas av kommunstyrelsen inte valbar till kommunstyrelsen. När man beaktade planläggningsteknikerns uppgifter kring beredningen av de planläggningsfrågor som kommer att behandlas av kommunstyrelsen var han inte valbar till ledamot i kommunstyrelsen.

För att bestämmelsen ska kunna tillämpas förutsätts det att föredragningen av ärendena eller ansvaret för beredningen hör till personens ordinarie uppgifter. Exempelvis en vikarie för den ordinarie föredraganden är valbar. Det kan ändå förekomma att han eller hon på grund av beredningsansvaret inte är valbar. Däremot begränsar bestämmelsen inte valbarheten för biträdande personal, till exempel för textbehandlare.

Personer som står i ledningen för affärsföretag (35 § 1 mom. 3 punkten)

Begränsningarna i valbarheten gäller ett affärsföretags ledning som inte kan väljas in i sådana kommunala organ som verkar inom samma uppgiftsområde som affärsföretaget i fråga. Kommunens och affärsföretagets intressen kan stå i konflikt med varandra. I enskilda fall tillämpar kommunerna bestämmelserna om jäv. Ifall en förhandsbedömning ger vid handen att en person ofta kommer att vara jävig och kommunens intresse följaktligen ofta kommer att stå i strid med affärsföretagets intresse har också valbarheten begränsats. Begränsningen bygger på antagandet att en person som står i ledningen för ett affärsföretag i sin egenskap av förtroendevald kan komma att arbeta till förmån för den organisation som han eller hon företräder och till nackdel för andra konkurrerande organisationer och följaktligen också på ett sätt som står i strid med kommunens och dess invånares bästa.

Begränsningen av valbarhet tillämpas endast om

Den första förutsättningen för ett affärsföretag är att det bedriver affärsverksamhet i kommunen.

För det andra ska affärsföretaget ha nytta eller lida skada av behandlingen av ärendena i kommunstyrelsen, dvs. företaget ska ha ett intresse i saken. Enligt bestämmelsen ska intresset vara väsentligt, varför ett mycket anspråkslöst ekonomiskt eller annat intresse inte ska beaktas. Ett sådant intresse kan en part ha, dvs. den vars fördel, rättighet eller skyldighet ärendet direkt gäller. Affärsföretaget kan också ha intresse i saken när kommunstyrelsen behandlar ärenden som gäller dess konkurrenter.

Den tredje förutsättningen är att det är vanligt att kommunstyrelsen behandlar ärenden i vilka affärsföretaget har viktiga intressen, vilket betyder att sådana ärenden kommer upp flera gånger om året. Ärenden som gäller affärsföretaget eller dess konkurrenter bör praktiskt taget jämt och ständigt vara anhängiga eller under beredning av kommunstyrelsen.

Kommunstyrelsen kan, beroende på kommunen, ha ett mycket omfattande uppgiftsområde. Det är därför svårt att bedöma vilka branscher i olika kommuner begränsningarna kan gälla. Beroende på kommunstyrelsens uppgiftsområde och kommunen kan begränsningen gälla till exempel byggföretag, företag inom jordbyggnad, handelsrörelser och banker. Ju mindre kommunen är desto lättare kan bestämmelsen bli tillämplig.

HFD 1998:31: En person var verkställande direktör och styrelsemedlem i ett stort byggföretag som verkade inom det aktuella ekonomiska området. Företaget bedrev affärsverksamhet i den kommun där ovan nämnda person valts till ledamot i kommunstyrelsen. Företaget hade haft flera byggprojekt i kommunen. Verkställande direktören hade en sådan ställning i ett affärsdrivande samfund som avses i 35 § 1 mom. 3 punkten i kommunallagen. Personen ansågs inte vara valbar till kommunstyrelsen när också kommunstyrelsens uppgifter och befogenheter kring planläggning, byggande och boende beaktades, eftersom dessa ärenden måste anses vara sådana ärenden som normalt behandlas i kommunstyrelsen, och bolaget som hade stora byggnadsentreprenader i kommunen ansågs kunna ha väsentlig nytta eller lida avsevärd skada av hur dessa ärenden avgörs. Omröstning 4-1.

HFD 1998:36: Verkställande direktören för en byggkoncern med omfattande affärsverksamhet i staden var valbar till ledamot i stadsstyrelsen. När den beslutanderätt som i stadsstyrelsens instruktioner anvisas stadsstyrelsen kring byggnads-, boende- och planläggningsfrågor beaktades ansåg man att den företagskoncern som verkställande direktören ledde kunde ha väsentlig nytta eller lida avsevärd skada av hur dessa ärenden som normalt behandlas i kommunstyrelsen avgörs. Därför ansågs verkställande direktören inte vara valbar till ersättare i stadsstyrelsen enligt 35 § i kommunallagen.

HFD 3.9.1998/1671: Personen i fråga var ansvarig bolagsman i en byrå och ett kommanditbolag för byggnadsingenjörer. Enligt vad bolagsmannen uppgav hade bolaget inte bedrivit någon egentlig affärsverksamhet under senare år. När den redogörelse som lämnats över verksamheten i bolaget beaktats kunde man inte anse att bolaget hade haft en central ställning inom kommunstyrelsens uppgiftsområde eller att bolaget kunde ha väsentlig nytta eller lida väsentlig skada enligt 35 § 1 mom. 3 punkten i kommunallagen av hur dessa ärenden avgörs som normalt behandlas i en kommunstyrelse.

Av en person i ledningen för ett affärsföretag förutsätter bestämmelsen:

• antingen att personen är medlem i styrelsen eller i ett därmed jämförbart organ (till exempel direktionen). En restriktiv bestämmelse ska tolkas snävt, varför begränsningen sannolikt inte gäller ersättare i styrelsen;

HFD 26.8.1998/1503: K var direktionsordförande för en förening som upprätthöll ett ålderdomshem. Han var emellertid inte anställd av föreningen. Det var inte heller fråga om ett sådant affärsdrivande samfund som kan ha väsentlig nytta eller lida väsentlig skada av hur de ärenden avgörs som normalt behandlas i en kommunstyrelse.

Y var ordförande för förvaltningsrådet i den lokala andelsbanken. Direktionen verkade som andelsbankens styrelse. Förvaltningsrådet är inte jämförbart med andelsbankens styrelse, varför Y var valbar till kommunstyrelsen.

• eller att personen har en ledande och ansvarsfull uppgift eller en därmed jämförbar ställning i företaget. Bestämmelsen kan därför till denna del gälla såväl avlönad personal som personer vilka till följd av att de äger andelar i företaget har en ansvarig ställning och intressen i företaget. För den avlönade personalen gäller begränsningen främst verkställande och vice verkställande direktören.

HFD 1998:36: En person med titeln bankdirektör stod i ledningen för förmögenhetsförvaltningsenheten inom en stor bankkoncern och var dessutom medlem i ledningsgruppen för bankens kontor och i den regionala ledningsgruppen. När hans ställning, befattningsbeskrivning och uppgifter i banken beaktades ansågs han inte vara medlem i något organ som var jämförbart med styrelsen eller ha en ledande eller ansvarsfull uppgift eller en därmed jämförbar ställning i ett affärsdrivande samfund på det sätt som avses i 35 § i kommunallagen. Således var han valbar till ledamot i stadsstyrelsen.

Personer som sköter bevakningen av personalens intressen (35 § 2 mom.)

Kommunstyrelsen har huvudansvaret för kommunens personalpolitik. Ifall personalfrågorna inte sköts av ett separat organ, sköter kommunstyrelsen eller en av kommunstyrelsens sektioner ofta också personalfrågorna i praktiken. De personer som sköter bevakningen av personalens intressen är i en motsägelsefull ställning om de är ledamöter i kommunstyrelsen eller ett organ som huvudsakligen sköter personalfrågor. Problemen har aktualiserats särskilt under de senaste åren, då kommunerna har fattat vittgående sparbeslut, vilka främst har gällt personalutgifterna. I detta sammanhang har inte enbart bestämmelserna om jäv räckt till för att lösa konflikterna.

Bestämmelsen begränsar valbarheten till kommunstyrelsen för personer som sköter bevakningen av personalens intressen. När det gäller valbarheten till organ som huvudsakligen sköter personalfrågor finns motsvarande begränsning i 36 § 2 mom.

I kommunerna sköts intressebevakningen i allmänhet av personalorganisationernas lokalavdelningar, vilka är organiserade som föreningar. Styrelsen för en lokal personalavdelning eller ett därmed jämförbart organ ska i allmänhet bland annat godkänna det lokala förhandlingsresultatet.

Enligt bestämmelsen gäller valbarhetsbegränsningen i första hand styrelseordföranden för en förening som har huvudansvaret för intressebevakningen. Begränsningen gäller alltså inte samtliga ledamöter i styrelsen. För det andra gäller begränsningen de personer som förhandlar med kommunen om arbetsvillkor eller annars svarar för bevakningen av personalens intressen. Sådana personer är i allmänhet huvudförtroendemännen och förtroendemännen i lokala personalorganisationer. I stora kommuner kan enskilda ämbetsverk ha sina egna personalorganisationer. Däremot anses arbetarskyddsfullmäktige eller personalorganisationernas representanter i olika samarbetsorgan enligt motiveringen till regeringens proposition inte ha sådana intressebevakningsuppgifter som avses i bestämmelsen.

För att en person ska anses svara för intressebevakningen förutsätts att intressebevakningsuppgifterna hör till hans eller hennes ordinarie uppgifter i personalorganisationen. Sporadiskt deltagande i förhandlingar medför ännu inte förlust av valbarheten, i sådana fall ska bestämmelserna om jäv tillämpas.

Bestämmelsen hindrar inte att en person som svarar för bevakningen av personalens intressen väljs till fullmäktiges presidium, varvid han eller hon har närvaro- och yttranderätt vid styrelsemötena. Med tanke på syftet med begränsningen av valbarhet är det dock berättigat att rikta kritik mot denna omständighet.

Det högsta antalet ledamöter i kommunstyrelsen som får vara anställda av kommunen eller kommunkoncernen (35 § 3 mom.)

Bestämmelsens 1 och 2 moment begränsar valbarheten till kommunstyrelsen för de personer som är anställda av kommunen eller ett samfund eller en stiftelse i vilken kommunen har bestämmanderätt. Begränsningen i 3 momentet syftar till att ytterligare säkerställa kommunstyrelsens förmåga att fungera normalt genom bestämmelsen att majoriteten av ledamöterna i kommunstyrelsen ska vara personer som inte är anställda av kommunen eller kommunkoncernen. Begränsningen kan påverka kommunstyrelsens arbete exempelvis vid behandlingen av frågor som gäller personalen.

Under riksdagsbehandlingen betonades det att bestämmelsen anger den absoluta maximigränsen för hur många av ledamöterna som får vara anställda av kommunen eller kommunkoncernen. Det är alltså inte fråga om en kvot som personalen har en särskild rätt till (FvUB nr 18/1994 rd. s. 11).

Villkoret gäller separat för ordinarie ledamöter och ersättare. Om ersättare gäller i tillämpliga delar vad som föreskrivs om ordinarie ledamöter (18 § 4 mom.). Om kommunstyrelsen har ett jämnt antal ledamöter, är villkoret inte uppfyllt om antalet ledamöter som inte är anställda inom kommunkoncernen är lika stort som antalet ledamöter med ett sådant anställningsförhållande.

Valbarhet till en nämnd (36 § 1 mom. i KomL )

I 36 § 1 mom. i kommunallagen begränsas valbarheten till en nämnd enligt följande:

Valbar till en nämnd är den som är valbar till fullmäktige, dock inte

Kommunallagen utgår från att den som inte är valbar till fullmäktige, inte heller är valbar till en nämnd, på samma sätt som i fråga om kommunstyrelsen.

Bestämmelsen gäller också den personal som är anställd av ett samfund, som hör till kommunkoncernen (se definitionen på kommunkoncern i cirkulär 13/80/2008), där kommunen har bestämmanderätt och om samfundet verkar inom nämndens uppgiftsområde.

Valbarheten för de ledande personerna i ett affärsföretag som verkar inom en nämnds uppgiftsområde har begränsats på samma grunder som valbarheten till kommunstyrelsen.

Kommunala tjänsteinnehavare och arbetstagare som lyder under en nämnd (36 § 1 mom. 1 punkten)

Oberoende av ställning är den personal som lyder under en nämnd inte valbar. Valbarhetsbegränsningen gäller endast den nämnd som personen i fråga lyder under. En person som lyder under tekniska nämnden är följaktligen valbar till exempelvis grundtrygghetsnämnden.

En tillfällig anställning på högst sex månader medför inte förlust av valbarhet. Under den tid anställningsförhållandet varar kan en person dock inte sköta sitt förtroendeuppdrag (se närmare 37 § 2 mom.). Om en persons anställning gäller tills vidare eller varar över sex månader är han inte valbar.

Personer som är anställda inom kommunkoncernen (36 § 1 mom. 2 punkten)

Om kommunen har bestämmanderätt i ett samfund eller en stiftelse som verkar inom en nämnds uppgiftsområde, är samfundets anställda inte valbara till nämnden. Om bestämmanderätt föreligger avgörs enligt samma grunder som kommunens skyldighet att göra koncernbokslut enligt 68 §. Kommunen har bestämmanderätt i ett samfund eller en stiftelse om förutsättningarna i 5 § i bokföringslagen uppfylls (se cirkulär 13/80/2008).

Förutsättningen för att bestämmelsen ska kunna tillämpas är att det samfund som hör till kommunkoncernen verkar inom nämndens uppgiftsområde. En sådan gemensam nämnare som avses i bestämmelsen kan finnas till exempel mellan en nämnd som sköter sociala frågor och en förening som förestår ett ålderdomshem, mellan en nämnd som sköter idrottsfrågor och ett samfund som svarar för idrottsanläggningarna samt mellan en nämnd som sköter bostads- och fastighetsfrågor och ett bostads- och fastighetsbolag. Anställda hos dessa samfund är inte valbara till den kommunala nämnd som svarar för skötseln av ärendena i fråga. Bestämmelsen gäller samtliga anställda hos ett samfund som verkar inom nämndens uppgiftsområde, medan den begränsning som tillämpas beträffande fullmäktige och kommunstyrelsen endast gäller dem som är anställda i ledande eller därmed jämförbara ansvarsfulla uppgifter (34 § 1 mom. 3 punkten).

Enligt bestämmelsen är samkommunerna i samma ställning som övriga samfund. För att bestämmelsen ska kunna tillämpas på en person som är anställd hos samkommunen förutsätts det att kommunen har bestämmanderätt i samkommunen. Till denna del avviker bestämmelsen från det som föreskrivs i 34 § 1 mom. 4 punkten om valbarheten till fullmäktige för anställda i ledningen för en samkommun. Enligt bestämmelsen om valbarhet till fullmäktige är det nog att kommunen är medlem av samkommunen.

Personer som står i ledningen för affärsföretag (36,1 § 1 mom. 3 punkten)

Bestämmelsen om valbarhet till nämnder för personer i ledande ställning i ett affärsföretag som är verksamt i kommunen motsvarar föreskrifterna om valbarhet till kommunstyrelsen i 35 § 1 mom. 3 punkten. Också i fråga om tolkningen hänvisas till det som ovan framförts om kommunstyrelsen.

Bestämmelsen kan bli tillämplig exempelvis på personer i ledande ställning i ett byggföretag då det gäller en nämnd som bereder planärenden, på personer i ledande ställning i ett företag som producerar hälso- eller andra köptjänster då det gäller en motsvarande nämnd och på personer i ledande ställning i banker då det gäller en nämnd som behandlar bostadslåneärenden.

HFD 23.10.1998/2330: I A har hamnstyrelsen en ställning som enligt kommunallagen motsvarar en nämnd. Hamnens största kund är ett rederiservicebolag, vars resurs- och utvecklingschef inte ansågs ha en sådan ledande och ansvarsfull uppgift eller därmed jämförbar ställning att han inte skulle vara valbar till hamnstyrelsen.

HFD 10.11.1999 L 3024: En person var chef på den lokala byrån för en konsultbyrå med riksomfattande verksamhet. Bolagets verksamhet var planering av byggnads-, elektricitets- och vvs-arbeten. Den tekniska nämnden behandlade 2 824 ärenden under föregående mandatperiod på fyra år. Av dessa var sju sådana arbetsgivarärenden där han var jävig. HFD ansåg att personen var i en sådan ledande ställning i företaget som avses i lagrummet men att det inte var fråga om ett sådant företag, för vilket avgörandena i ärenden som normalt behandlas av den tekniska nämnden skulle vara till väsentlig nytta eller skada. Personen var valbar till nämnden.

HFD 17.9.2003 L 2200: En person fungerade som distriktschef vid ett affärsdrivande avfallshanteringsföretag med verksamhet över hela landet. Bolaget erbjöd tjänster som gällde bland annat avfallshantering, återvinning, fastighetsskötsel och problemavfallshantering och drev betydande affärsverksamhet i Uleåborgs stad samt deltog i anbudstävlingar med andra företag inom branschen och också med Oulun Jätehuolto. Med beaktande av hans ställning och uppgifternas art i bolagen hade han en sådan ställning i bolaget som avses i 36 § 1 mom. 3 punkten i kommunallagen. När man beaktade arten och omfattningen av bolagets affärsverksamhet i Uleåborgs stad, uppgiftsområdet för nämnden för affärsverken, avtalet mellan dels verket Oulun Jätehuolto, som var underställt nämnden, och dels bolaget samt konkurrenssituationen inom branschen, var bolaget ett sådant samfund som kunde ha väsentlig nytta eller lida väsentlig skada av hur de ärenden avgjordes som normalt behandlades i nämnden. Denna person var därför inte valbar till nämnden för affärsverken.

Valbarhet till ett organ som sköter personalfrågor (36 § 2 mom. i KomL)

På ett organ som huvudsakligen sköter personalfrågor tillämpas det som i 35 § 2 mom. bestäms om valbarhet till kommunstyrelsen.

Organ som huvudsakligen sköter personalfrågor är till exempel personalnämnder eller sådana sektioner som tillsatts för personalfrågor inom ett organ. I bestämmelsen hänvisas till motsvarande begränsningar av valbarheten som gäller kommunstyrelsen och som har tagits upp ovan.

HFD 25.3.2002 L 668: Hälsovårdsnämnden var inte den nämnd som huvudsakligen sköter personalfrågor.

Valbarhet till direktioner och kommittéer (36 § 3 mom. i KomL)

Enligt bestämmelsen kan också en sådan person väljas till en direktion eller en kommitté som inte är valbar till kommunstyrelsen och nämnder eller som inte har kommunen som hemkommun.

De ärenden som sköts av en direktion eller en kommitté avviker till sin karaktär från dem som sköts av en nämnd. Direktionen svarar för verksamheten vid ett kommunalt affärsverk eller någon annan inrättning. En kommitté tillsätts ofta för projektliknande uppdrag, till exempel för ett byggprojekt, som ofta kräver särskild sakkunskap. Personer med sakkunskap om affärsverksamhet kan exempelvis väljas till direktionen för ett affärsverk.

I ett affärsverks, en skolas, ett daghems eller någon annan motsvarande inrättnings verksamhet är det viktigt att också brukar- och personaldemokrati kan förverkligas. I direktionens sammansättning kan man beakta att de som anlitar tjänsterna samt personalen blir representerade (se 18 § 2 mom.).

På direktioner och kommittéer tillämpas inte de begränsningar i valbarheten som gäller kommunstyrelsen och nämnderna. De allmänna förutsättningarna för valbarhet har man likaså frångått så, att också en person som bor i en annan kommun kan väljas till en direktion eller en kommitté.

Valbarhet till revisionsnämnden (71 § i KomL)

Med begränsningarna av valbarhet till revisionsnämnden försöker man säkerställa att revisionsverksamheten drivs självständigt och tillförlitligt. Begränsningarna gäller förutom revisorerna också revisionsnämndens ledamöter och ersättare, vilka i egenskap av förtroendevalda ansvarar för tillhandahållandet av revision.

Bestämmelser om revisionsnämnden och dess uppgifter finns i 71 § i kommunallagen. Enligt paragrafens 1 moment tillsätter fullmäktige en revisionsnämnd för organisering av granskningen av förvaltningen och ekonomin under de år som motsvarar fullmäktiges mandattid. Sammansättningen av revisionsnämnden påverkas främst av att nämndens ordförande och vice ordförande alltid ska vara fullmäktigeledamöter.

Om valbarhetsbegränsningarna bestäms i paragrafens 3 moment. Samma begränsningar gäller också en ordinarie revisor. Valbar är inte:

Personer som är anställda hos kommunen eller ett samfund eller en stiftelse där kommunen har bestämmanderätt är inte valbara till revisionsnämnden. Av anställningsförhållandet förutsätts dock att det ska vara av bestående natur: ett tillfälligt anställningsförhållande som varar högst sex månader medför inte avsaknad eller förlust av valbarhet (se 37 §).

Kommunens revisionsverksamhet omfattar genom koncernbokslutet också samfund och stiftelser där kommunen har bestämmanderätt. Personer anställda av en kommunkoncern är inte valbara till revisionsnämnden. Kommunens bestämmanderätt i samfund och stiftelser fastställs på samma sätt som i de övriga bestämmelserna om valbarhet (se cirkulär 13/80/2008).

En person som inte är valbar till kommunstyrelsen kan inte väljas till revisionsnämnden. Bestämmelsen begränsar valbarheten till revisionsnämnden på det sätt som stadgas i 35 §. Tillämplig blir också 34 § om valbarhet till fullmäktige, då sådana personer som inte är valbara till fullmäktige inte heller är valbara till kommunstyrelsen.

Förutom de personer som avses i 71 § 3 mom. 1-3 punkten är följande personer inte valbara till revisionsnämnden:

Gemensamt organ är en av de möjligheter kommunallagen erbjuder för att organisera samarbetet mellan kommunerna. När en kommun på basis av avtal sköter en uppgift för en eller flera andra kommuners räkning kan kommunerna komma överens om att en del av ledamöterna i det organ som ansvarar för uppgiften ska utses av de andra kommunerna. Det gemensamma organet hör till den så kallade värdkommunens organisation. Värdkommunen är den kommun som sköter uppgiften. Det gemensamma organet är i praktiken oftast en nämnd, men det kan också vara exempelvis en direktion.

Kommun- och servicestrukturreformen har lett till en ökning av de gemensamma organen då det så kallade samarbetsområdet, som sköter primärvården och sådana uppgifter inom socialväsendet som är nära anslutna till primärvården, kan organiseras utgående från ett gemensamt organ.

Ledamöter i organet kan vara personer som är valbara till motsvarande organ i de kommuner som saken gäller.

Mandattid för ledamöter i organ och organens presidier

Enligt 19 § i kommunallagen utses ledamöterna i organen för fullmäktiges mandattid om inte fullmäktige har fattat beslut om en kortare mandattid. Ledamöterna i kommunstyrelsen, revisionsnämnden och andra nämnder utses vid ett sammanträde som fullmäktige håller i januari. Syftet med detta är att ledamöterna utses så snart som möjligt efter det att fullmäktiges eller respektive organs mandatperiod har inletts. Utgångspunkten är att organens mandatperiod är densamma som fullmäktiges mandatperiod. Fullmäktige kan dock fatta beslut om en kortare mandatperiod. I praktiken kan en mandatperiod, med undantag för kommittéer, sannolikt inte vara kortare än ett år.

Enligt 71 § 1 mom. i kommunallagen tillsätts en revisionsnämnd för organisering av granskningen av förvaltningen och ekonomin under de år som motsvarar fullmäktiges mandattid. Revisionsnämndens uppgifter fortgår alltså tills räkenskapsperiodens sista bokslut har gjorts upp under mandattiden. För revisionsnämnden infaller denna tidpunkt i samband med att revisionsberättelsen behandlas i fullmäktige. Oberoende av om den gamla revisionsnämndens mandattid fortsätter väljs en ny revisionsnämnd på samma sätt som övriga nämnder vid fullmäktiges sammanträde i januari.

Fullmäktige kan utse ledamöterna i en sektion inom ett organ. I allmänhet torde fullmäktige dock ge organet befogenhet att utse ledamöterna i sina sektioner. Då fattar organet självt beslut också om sektionsledamöternas mandattid.

Kommittéerna tillsätts enligt 17 § 5 mom. i kommunallagen alltid för att sköta en viss uppgift. En kommittés mandattid kan vara högst lika lång som mandattiden för det organ som tillsatt kommittén.

Enligt 20 § i kommunallagen ska ett organ ha en ordförande och ett tillräckligt antal vice ordförande. Om antalet vice ordförande inte bestäms i en instruktion, ska det organ som förrättar valet först fatta beslut om antalet. Mandattiden för ett organs ordförande och vice ordförande är densamma som mandattiden för organets övriga ledamöter.

För att den politiska proportionaliteten ska förverkligas väljs presidiet vid samma valförrättning. Någon egentlig valförrättning är inte nödvändig, om valet av presidium är enhälligt. För att proportionaliteten ska säkerställas kan det i enlighet med 60 § krävas att valet förrättas som proportionellt val. Om valet förrättas som majoritetsval, har var och en som deltar i valet till sitt förfogande lika många röster som det antal personer som ska väljas. Se texten nedan om förrättande av proportionella val och majoritetsval.

Tillämpning av jämställdhetslagen

Kommunala organ

Vid val av organ ska bestämmelserna i jämställdhetslagen beaktas. Valet av kommunala organ behandlas i 4 a § i jämställdhetslagen som lyder:

I statliga kommittéer, delegationer och andra motsvarande statliga organ samt i kommunala organ och organ för kommunal samverkan, med undantag för kommunfullmäktige, skall kvinnor och män vara representerade till minst 40 procent vardera, om inte särskilda skäl talar för något annat.

Könskvoten gäller samtliga organ i en kommun och en samkommun med undantag för kommunfullmäktige, som väljs genom allmänna val. Kommunens organ är enligt 17 § i kommunallagen förutom fullmäktige

Kravet på att båda könen är representerade enligt 4 a § i jämställdhetslagen har i rättspraxis (HFD 1990 A 31) också ansetts gälla kommunens beslut genom vilket representanter väljs till samkommunens organ.

Genom en ändring av jämställdhetslagen som trädde i kraft 1.6.2005 kom kvotkravet att gälla också ”organ för kommunal samverkan”. I praktiken gäller detta också de organ till vilka varje kommun utser en egen medlem, exempelvis samkommunens fullmäktige. För att kvotkravet ska kunna uppfyllas krävs förhandsförhandlingar mellan kommunerna.

Man kan avvika från könskvoterna av särskilda skäl. Ett särskilt skäl kan exempelvis vara att experterna inom ett specialområde är antingen endast manliga eller kvinnliga. Om kvoten frångås är det motiverat att anteckna skälet i beslutet. Särskilda skäl berättigar mycket sällan till att könskvoten frångås när ledamöter väljs till kommunala organ. Närmast kommer avvikelse sannolikt i fråga exempelvis i en direktion för en inrättning eller i en kommitté tillsatt för en särskild uppgift.

Fullmäktige kan med stöd av 18 § 1 mom. i kommunallagen i en instruktion bestämma att endast fullmäktigeledamöter och ersättare i fullmäktige kan väljas till ledamöter i kommunstyrelsen och vissa nämnder. Syftet är att ge de folkvalda fullmäktigeledamöterna ansvar också i kommunens övriga förvaltning samt att öka deras politiska ansvar. Om det inte i valet utsetts tillräckligt med representanter för båda könen, är betoningen av fullmäktigeledamöternas och ersättarnas ställning på det sätt som sägs i bestämmelsen uppenbarligen ett sådant särskilt skäl som berättigar till att kvoten i enlighet med jämställdhetslagen frångås.

Kraven i jämställdhetslagen ska beaktas vid valet av ledamöter till ett organ. Om valet inte är enhälligt kan det i praktiken vara svårt att uppfylla kvoten. Se nedan om valförfarandet.

Både kvinnor och män ska vara representerade med minst 40 % både som ordinarie ledamöter och ersättare. Då man räknar ut om kravet uppfylls är det skäl att först räkna ut, hur mycket 40 % utgör av antalet ledamöter i organet. Om det blir ett brutet tal, ska det höjas till närmaste hela tal, som anger minimiantalet kvinnor eller män i organet. I organ av olika storlek ska kvinnor och män vara representerade enligt följande:

Om antalet ledamöter i ett organ är fyra, ska två av ledamöterna vara kvinnor och två män. Då antalet ledamöter i ett organ stiger blir siffrorna på motsvarande sätt 5 (antalet ledamöter) -2 (minimiantalet kvinnor och män), 6-3, 7-3, 8-4, 9-4, 10-4, 11-5, 12-5, 13-6, 14-6, 15-6, 16-7, 17-7, 18-8, 19-8, 20-8, 21-9 osv. I ett organ med tre ledamöter kan kvoten inte uppfyllas, det räcker med antingen en man eller en kvinna.

Bolag med kommunal majoritet

I 4 a § i jämställdhetslagen ingår också en bestämmelse om bolag med kommunal majoritet som lyder:

Om ett organ som utövar offentlig makt eller ett ämbetsverk, en inrättning eller ett bolag med kommunal eller statlig majoritet har ett förvaltningsråd, en direktion eller ett annat lednings- eller förvaltningsorgan, som består av förtroendevalda, skall i organet finnas en jämn representation av kvinnor och män, om inte särskilda skäl talar för något annat.

Myndigheter och alla de parter som ombeds utse kandidater till de organ som nämns i denna paragraf skall i mån av möjlighet föreslå både en man och en kvinna för varje post.

Bestämmelsen tillämpas främst i aktiebolag. Bolag med kommunal majoritet är sannolikt sådana bolag i vilka kommunen eller flera kommuner har aktiemajoritet, dvs. över 50 % av bolagets aktier. I motiveringen till lagförslaget utreds till denna del inte tillämpningen av bestämmelsen.

Bestämmelsen tillämpas på organ som består av förtroendevalda. Inom ämbetsverk eller inrättningar omfattar kravet på jämställdhet inte de interna ledningsgrupper eller motsvarande som personerna tillhör på grund av sin tjänsteställning. Jämställdhetskravet gäller styrelsen i ett bolag, även om detta organ inte uttryckligen nämns i bestämmelsen.

I ett aktiebolag utövar aktieägarna sin beslutanderätt vid bolagsstämman, där också förvaltningsorganen väljs. Enligt 5 § 3 mom. i lagen om aktiebolag väljer bolagsstämman en styrelse för bolaget eller ett förvaltningsråd om bolaget har ett sådant. Enligt 23 § 2 mom. i kommunallagen ger kommunstyrelsen eller någon annan i en instruktion förordnad kommunal myndighet förhållningsregler till den som representerar kommunen på en bolagsstämma. Kravet på jämn representation av könen i jämställdhetslagen ska beaktas i de förhållningsregler som gäller val av ledamöter till förvaltningsorganen och dessa regler får inte vara lagstridiga. Representanter på en bolagsstämma, också andra än kommunens representanter, ska naturligtvis handla i enlighet med lag också utan särskilda förhållningsregler. I förhållningsreglerna ska bestämmelsen i paragrafens 3 moment, "i mån av möjlighet föreslå både en man och en kvinna för varje post” också beaktas.

I bolag med kommunal majoritet finns det ofta också enskilda ägare som har rätt att vara representerade i bolagets styrelse eller i ett annat bolagsorgan. Kravet på jämställdhet gäller i detta fall endast ledamöter som representerar en eller flera kommuner (GrUU 25/1994 rd.).

Om antalet ledamöter i organet uppgår till minst fyra, förutsätter begreppet ”jämn representation” att det åtminstone finns fler än en kvinna och en man, vilket den tidigare bestämmelsen krävde. I allmänhet förutsätter jämn representation sannolikt att antalet kvinnor och män är nästan lika stort.

Valförfarande

I 60 § i kommunallagen bestäms följande om valförrättningen:

Vid val blir den eller de som fått flest röster utsedda.

Valet av förtroendevalda skall förrättas som proportionellt val, om det begärs av minst så många närvarande ledamöter i organet som motsvarar den kvot som fås när antalet närvarande delas med det antal personer som skall väljas ökat med ett. Om kvoten är ett brutet tal, skall den avrundas till närmaste högre hela tal.

Ersättare väljs i samma val som de ordinarie ledamöterna. Är ersättarna personliga, skall kandidaterna godkännas före valet och uppställas vid sidan av de föreslagna ordinarie ledamöterna. Är ersättarna inte personliga, blir de kandidater valda som näst efter de till ordinarie ledamöter utsedda personerna fått flest röster eller de största jämförelsetalen.

Vid proportionella val skall i tillämpliga delar iakttas vad som stadgas om kommunalval. Dessutom kan fullmäktige utfärda bestämmelser om val. Proportionella val och, då så yrkas, även majoritetsval skall förrättas med slutna sedlar. Vid lika röstetal avgör lotten.

Om personval används benämningen val. Det kan vara fråga om att välja en eller flera personer till kommunala förtroendeuppdrag eller exempelvis till kommunens representant i en privaträttslig sammanslutning eller val av kommunala tjänsteinnehavare eller arbetstagare.

Valet kan vara enhälligt och då behövs ingen valförrättning. Val kan förrättas antingen som majoritetsval eller, då förtroendevalda utses, också som proportionella val.

Val förrättas i första hand som majoritetsval. Vid majoritetsval blir den eller de som fått flest röster valda. Om det ska väljas fler än en person, har alla ledamöter i organet lika många röster som antalet personer som ska väljas. Man kan emellertid endast ge en röst till varje kandidat, men man är inte tvungen att ge alla sina röster. Valda blir, utifrån det antal röster kandidaterna fått, så många som ska väljas.

När två eller fler förtroendevalda ska utses kan proportionellt val förrättas. Även i teorin kan proportionella val komma i fråga endast då fler än en person ska väljas. Proportionella val förrättas om tillräckligt många personer kräver det. Proportionella val bör begäras av så många valdeltagare att de i valet tillsammans kan få minst en kandidat vald. Förutsättningarna för proportionellt val regleras genom en formel i kommunallagen (se paragraftexten).

Exempel:

Av organets ledamöter är 55 närvarande och sex förtroendevalda ska väljas. Då divideras 55 (antalet närvarande) med sju (6+1 = antalet som ska väljas plus en person). Kvoten blir cirka 7,8, dvs. ett brutet tal. Det ska avrundas till närmaste högre hela tal, dvs. åtta. För att ett proportionellt val ska förrättas måste åtta ledamöter begära det.

Det är ordförandens uppgift att fastställa om det finns tillräckligt många personer som begär proportionellt val.

HFD 1984 II 20: En fullmäktigeledamots förslag om förrättande av proportionellt val hade inte vunnit understöd. Trots detta borde ordföranden, vid behov genom omröstning, ha slagit fast om förslaget fick understöd av så många fullmäktigeledamöter som krävdes för proportionellt val.

HFD 1973 II 37: Omröstning om förrättandet av proportionellt val kunde ske under handläggningen av ärendet och omröstningen kunde också upprepas vid samma sammanträde.

Vid val av förtroendevalda väljs ersättarna alltid vid samma valförrättning som de ordinarie ledamöterna. Enligt 18 § 4 mom. i kommunallagen utses personliga ersättare för ledamöterna i kommunala organ. När ersättarna är personliga kandiderar i praktiken ett kandidatpar som består av en ordinarie ledamot och dennes personliga ersättare. Detta ledde till problem vid tillämpningen av 1976 års kommunallag. I den nya kommunallagen har man försökt eliminera dessa problem. Tillämpningsproblemen berodde på att kandidatuppställning på förhand inte ansågs höra till ett majoritetsvals natur. I valet kunde röster ges så att samma person var både ordinarie ledamot och ersättare eller att paren i övrigt gick i kors. Det var svårt att fastställa valets slutliga resultat.

Kommunallagen fastställer att när ersättarna är personliga ska kandidaterna (kandidatparen) också i majoritetsval godkännas före valet. Proportionella val baseras alltid på en på förhand utförd kandidatnominering och där har inte förekommit samma problem som i majoritetsval.

Vid proportionella val följs i tillämpliga delar vad som bestämts om kommunalval. I praktiken ingår exaktare bestämmelser om förrättande av proportionella val i fullmäktiges arbetsordning.

HFD 26.9.1986/3699: I ett proportionellt val av fullmäktiges presidium hade samma person varit uppställd på två olika kandidatlistor. Valet ogiltigförklarades på den grund att det hade förrättats i felaktig ordning.

HFD 1988 A 28: I fullmäktiges arbetsordning kunde bestämmas att valnämnden vid förrättande av proportionella val, om möjligt, skulle fråga kandidaterna på vilken lista deras namn skulle stå kvar om samma person även efter ombudets rättelse av kandidatlistan fortfarande var uppställd på två eller flera listor.

Proportionella val förrättas alltid med slutna sedlar. Majoritetsval är i första hand öppna, men kan förrättas med slutna sedlar om så yrkas. Det räcker att en av organets ledamöter yrkar på val med slutna sedlar. Vid lika röstetal avgör lotten.

HFD 1983 II 37: Ett val kunde på yrkande av ordföranden förrättas med slutna sedlar fastän ingen annan av ledamöterna hade yrkat på ett dylikt förfarande.

HFD 1991 A 41: I ett val av tjänsteinnehavare som förrättades med slutna sedlar ansågs röster som hade getts till en person med namnet Vastamäki vara avsedda för en person som hette Vastamaa.

HFD 1978 II 120: Fullmäktige hade före valet av ledamöter till en nämnd enhälligt godkänt ordförandens förslag om valförfarandet. Vid valet hade först enhälligt tillsatts alla mandat utom ett, varefter det sista mandatet hade tillsatts genom val med slutna sedlar. Valet ansågs ha förrättats enligt 28 § KomL 1976.

Förhandlingar om förtroendeposterna

Varje kommun har sin praxis och kultur när det gäller fördelningen av förtroendeposterna. Allmän praxis är emellertid att de politiska grupperna i fullmäktige i förväg förhandlar om fördelningen av posterna och att fullmäktige utgående från förhandlingsresultatet enhälligt kan välja ledamöterna och ersättarna till organen. Det är sällan det blir aktuellt med sådana valförrättningar som har beskrivits ovan och som ofta är besvärliga. Detta sker egentligen endast då förhandlingarna misslyckas.

Utgångspunkten i förhandlingar är att förtroendeposterna fördelas enligt principerna för proportionella val enligt det antal fullmäktigeplatser som de olika grupperna har. Valet förrättas av fullmäktige. Utgående från storleken på de olika grupper som är representerade i fullmäktige kan man på förhand räkna ut hur många poster varje grupp skulle få i ett proportionellt val. Exempelvis på följande sätt: 

Det finns 35 ledamöter i fullmäktige. Partierna och de andra grupperna (A–E) har ledamöter enligt följande:

Varje grupp får poster i den ordning jämförelsetalen anger så länge det finns poster att dela ut i respektive organ. I detta fall får grupp A tre poster, grupp B två poster, grupp C två poster och grupperna D och E var sin post.

Grupperna kan samarbeta genom att bilda ett slags ”valallians”. Om exempelvis grupperna D och E förenar sina resurser, blir deras första jämförelsetal 9 (5 + 4). Då gäller det för D och E att komma överens om hur de ska fördela posterna mellan sig.

Också i övrigt finns det skäl att betona att fördelningen av förtroendeposter framför allt är en förhandlingsfråga. Vid val av exempelvis presidium för ett organ är det uppenbarligen inte alltid ändamålsenligt med en schematisk fördelning av posterna enligt proportionalitetsprincipen.

Särskilda villkor som gäller organens sammansättning

Fullmäktige kan i en instruktion bestämma att endast fullmäktigeledamöter och deras ersättare kan väljas till kommunstyrelsen och vissa nämnder. Villkor som genom en föreskrift i en instruktion har uppställts om organets sammansättning binder också fullmäktige när det utser ledamöterna i organet. Om sammansättningen efter valet inte uppfyller villkoren i instruktionen, ska ett nytt val förrättas. Det är dock skäl för ordföranden att före valet fastställa vilka villkor som ställs på sammansättningen och hur dessa villkor inverkar på valresultatet.

Också i lag kan särskilda behörighetskrav ställas som ska beaktas vid valet. Till exempel jämställdhetslagens krav på jämställdhet mellan könen är ett sådant krav (se ovan). Om ett organs sammansättning inte uppfyller villkoren i 4 a § i jämställdhetslagen måste valet förrättas på nytt. Det samma gäller kravet i 35 § 3 mom. i kommunallagen på att majoriteten av ledamöterna i kommunstyrelsen ska vara personer som inte är anställda av kommunen eller kommunkoncernen.

Vi, d val av medlemmar till kommunala organ bör man naturligtvis beakt, a medlemmarnas valbarhet, som ofta kan medföra tolkningssvårigheter. I allmänhet ställs inte valbarheten som villkor för ett valbeslut, vilket betyder att valet inte förrättas på nytt. Om en person som inte är valbar har utsetts till ett förtroendeuppdrag, bör kommunstyrelsen låta bli att verkställa beslutet. Beslutet kan också upphävas genom besvär. Om kommunstyrelsen med stöd av 56 § tar upp saken till behandling i fullmäktige på nytt, kan hela organet omväljas (HFD 31.8.1998/1483). Å andra sidan finns det sannolikt inte heller något hinder för att endast en valbar person väljs i stället för den som inte är valbar. Den person som tidigare har valts för uppdraget sköter det till dess ärendet slutgiltigt har avgjorts (39 §).

Specialbestämmelser om kommunala organ

Undervisningsförvaltningen i tvåspråkiga kommuner

Bestämmelsen i 16 § 2 mom. i kommunallagen gäller undervisningsförvaltningen i tvåspråkiga kommuner. I förvaltningen av en tvåspråkig kommun ska de olika språkgrupperna beaktas. Förtroendeförvaltningen för undervisningsområdet bör ordnas separat för de båda språkgrupperna. Alternativen är:

Kommunal centralvalnämnd

Enligt 13 § i vallagen ska fullmäktige i kommunen tillsätta en centralvalnämnd som består av fem medlemmar och ett tillräckligt antal ersättare, dock minst fem. Ersättarna skall ställas i den ordning i vilken de träder i stället för medlemmarna. Fullmäktige ska bland ledamöterna utse en ordförande och en vice ordförande. Både medlemmar och ersättare ska såvitt möjligt företräda de grupper av röstande som vid föregående kommunalval (kommunalvalet 2008) ställt upp kandidater i kommunen.

För att medlemmarna och ersättarna i den kommunala centralvalnämnden ska representera grupper av röstande som ställt upp kandidater i föregående kommunalval förutsätter det i allmänhet att varje medlem och ersättare företräder olika grupper av röstande. Så länge en enda grupp som bör beaktas är orepresenterad, får inte två representanter för en annan grupp väljas till centralvalnämnden.

Beaktansvärd är också bestämmelsen i 13 § i vallagen enligt vilken ”en medlem eller ersättare som enligt en kandidatansökan som tillställts centralvalnämnden har uppställts som kandidat för ett parti eller en valmansförening inte kan delta i centralvalnämndens arbete vid valet i fråga”. I praktiken blir arbetshindret inte aktuellt före det följande kommunalvalet hösten 2012.

Statliga organ inom lokalförvaltningen

Kommunen väljer också olika personer för att sköta förtroendeuppdrag i ett antal statliga organ. Kommunen väljer exempelvis nämndemännen i tingsrätten, gode männen vid fastighetsförrättningar och medlemmarna i delegationen för polisen. För en person som kommunen valt att sköta ett statligt förtroendeuppdrag gäller vad som föreskrivs om kommunens förtroendevalda i 32 § 3 mom. i kommunallagen om inte annat föreskrivs i respektive speciallagar. I allmänhet bestäms i speciallagarna åtminstone om frågor i anslutning till personval.

På samma sätt gäller 4 a § i jämställdhetslagen också de medlemmar som kommunen utsett till statliga organ, om det inte i en speciallag finns noggrannare bestämmelser om valbarheten för de personer som ska väljas (se nedan villkoren för nämndemännen i tingsrätten, som tillämpas också på gode männen vid fastighetsförrättningar).

Nämndemän i tingsrätten

Enligt 7 § i tingsrättslagen (581/1993) väljer kommunfullmäktige nämndemännen för en period som motsvarar fullmäktiges mandatperiod. De nämndemän som väljs i kommunen ska så rättvist som möjligt representera kommuninvånarnas ålders-, närings- och könsfördelning samt de språkliga förhållandena i kommunen.

En nämndeman ska vara finsk medborgare och bosatt i en kommun som hör till tingsrättens domkrets. Han får inte vara försatt i konkurs eller ha begränsad handlingsbehörighet och han ska anses vara lämplig att verka som nämndeman. Den som inte har fyllt 25 år eller som har fyllt 63 år får inte väljas till nämndeman. Den person som innehar en tjänst vid en allmän domstol eller en straffanstalt eller som i sin tjänst utför utsökningsuppgifter, förundersökning av brott, tull- eller polisbevakning, får inte vara nämndeman, inte heller en allmän åklagare, advokat, eller någon som yrkesmässigt bedriver advokatverksamhet (6 § i tingrättslagen).

Gode män vid fastighetsförrättning

Enligt 6 § i fastighetsbildningslagen ska fullmäktige till gode män för kommunen välja minst sex personer för en tid som motsvarar fullmäktiges mandatperiod. Den som väljs till god man ska vara förtrogen med fastighetsfrågor och känna de lokala förhållandena. Angående valbarhet till god man gäller därtill vad som föreskrivs om nämndemän vid tingsrätt.

Delegationen för polisen

Enligt 13 § i polisförvaltningsförordningen (158/1996) väljer fullmäktige medlemmarna i delegationen för polisen för sin mandattid. Till delegationen hör minst 5 och högst 15 medlemmar och varje medlem har en personlig ersättare. Länsstyrelsen fastställer antalet medlemmar. Om häradet omfattar fler kommuner, bestämmer länsstyrelsen hur många medlemmar och ersättare som ska väljas av varje kommun.

FINLANDS KOMMUNFÖRBUND