Kolumner 2012

Kommunalval hölls 28.10. Återstoden av året brukar gå åt till att förhandla dels inom den egna gruppen och dels politiska grupper emellan om hur de olika förtroendeposterna skall fördelas. Det nya fullmäktige brukar sammankomma en bit in i januari för att där tillsätta alla övriga primärkommunala organ. De interkommunala (som gäller fler än en kommun) uppdragen brukar ta ännu längre tid att bereda eftersom de ofta berör ett helt landskap. Hela proceduren brukar vara arbetsam och i regel ta hela tiden i anspråk.

Under de senaste månaderna har kommunreformen diskuterats livligt i vårt land, liksom också den parallella reformen av strukturerna för hälso- och sjukvårdstjänster. Strukturer och processer är viktiga, men de får inte bli självändamål; utvecklingen av invånarnas påverkningsmöjligheter och närtjänsternas tillgänglighet ska stå i centrum.

Enligt ett bekant talesätt hör barnen framtiden till, men hur ser den framtid ut som vi skapar för våra barn? Vilken färdkost får de med sig på resan genom livet? Min fasta tro är att mer kultur och konst kan förbättra barnens liv och stödja deras utveckling till balanserade och socialt begåvade vuxna.

Kommunernas framtid kommer att få en ny riktning under den kommande fullmäktigeperioden. Aldrig tidigare har kommunernas beslutssystem, tjänster och resurser skärskådats lika grundligt. Listan över lagändringar är lång.

Den kommunala servicen befinner sig i blickpunkten. Medborgarna frågar efter tillgång och kvalitet på servicen. Beslutsfattarna talar om strukturer och kostnader. Serviceproducenterna, företagarna, vill ha en större del av produktionskakan. Tredje sektorn, dvs. medborgarorganisationerna, vill ha ett fungerande samarbete.

Under den senaste tiden har man som kommunal beslutsfattare inte kunnat undgå diskussionen om det allt tuffare ekonomiska läget i vårt land. För några år sedan gällde det här länder som geografiskt ligger rätt långt borta, bl.a. Grekland och Irland. Situationen är fortfarande prekär i flera europeiska länder och de mörka molnen kommer allt närmare vårt eget land. Ett tydligt budskap kommer från regeringen, ”det går inte att fortsätta på det här viset.” Det här är säkert något som de allra flesta kan hålla med om, speciellt i de stunder när man får ta del av hur statsskulden växer allt mer.

Höstens kommunalval lämnade ingen oberörd – åtminstone inte efteråt. Valet föregicks av en livlig och laddad diskussion, framför allt om kommunreformen och social- och hälsovårdsreformen, men också exempelvis om förändrade styrkeförhållanden mellan partierna, dikterade av riksdagsvalet och talrika gallupar.

– Varje ny fullmäktigeledamot är tvungen att fundera över hur man bäst når kommuninvånarna. Det lönar sig att arbeta ute på fältet också efter valet, rekommenderar Rakel Hiltunen, Kommunförbundets styrelseordförande, som länge varit politiskt aktiv.

Vi tycker att det är exotiskt med ursprungsfolk. Många av oss drömmer om att få resa och i autentisk miljö ta del av den kultur som de australiensiska aboriginerna, indianfolket aztekerna eller mayakulturen i Centralamerika utvecklat under århundraden. Men det lönar sig inte att åka så långt, kan jag intyga. Du kan studera ett äkta ursprungsfolks kreativa lösningar på mycket närmare håll.

Biblioteken ska fortfarande ge sina kunder traditionell service men samtidigt gå i bräschen för utvecklingen och erbjuda elektroniska tjänster. Detta är en utmaning för de beprövade verk-samhetsformerna och förändrar bibliotekens uppgifter. Biblioteksväsendet som en gång i tiden inrättades för att förmedla tryckt material, böcker och tidningar till allmänheten måste skapa helt nya förfaranden i ett nytt slags bibliotekssamarbete, men också förnya sitt servicenät.

En omläggning av kommun- och servicestrukturer är ett allmänt accepterat mål som kan sägas ha sitt ursprung i regeringens aftonskola år 2005. Då inleddes strukturreformen som under den nuvarande regeringen får en fortsättning i form av kommunreformen. Regeringens och regeringsprogrammens prioriteringar varierar förstås men det står klart att reformer är nödvändiga.

Lundo kommuns deltagande i programmet ARTTU grundade sig på viljan att på allvar vara med och utreda konsekvenserna av reformerna som nu är under arbete. Möjligheten till jämförelse med vår stora granne Åbo stad sporrade oss också. Mängden instanser som medverkade medan programmet pågick och slutrapporterna som nu blir klara ger ett resultat som vi kan vara mycket nöjda med.

Som väntat diskuteras kommunreformen livligt inför kommunalvalet. Det medges nu allmänt att en kommunreform behövs, men det var nog redan en utgångspunkt för strukturreformen (Paras). Trots att prioriteringarna varierat något under åren när det gäller motiveringarna till reformbehovet, har det viktigaste argumentet allt sedan strukturreformen inleddes varit att kunna trygga en jämlik service i hela landet. Också andra motiveringar fanns med redan under strukturreformen. Växande stadsregioner skulle utarbeta en plan för utveckling av regionen. I början av strukturreformen var demokratifrågan inte så synlig som nu i den stora kommunreformen, där man vill öka demokratin genom att montera ner olika förvaltningsstrukturer som också uppstod under strukturreformen.

Kommunreformen och dess konsekvenser för landsbygden ingår på många sätt i agendan för den nationella landsbygdspolitiken. I det landsbygdspolitiska åtgärdsprogrammet 2012–2015 tas bland annat upp en bedömning av reformens konsekvenser för landsbygden, invånarnas möjligheter att delta och tillhandahållandet av service. Landsbygdspolitikens samarbetsgrupp (YTR) underlättar genomförandet av åtgärder på olika sätt.

På nationell nivå är jämställdheten så långt kommen att pojkar och flickor både kan vilja och verkligen bli president. Men kan en flicka drömma om en ledande post som kommunal beslutsfattare? Ja, det kan hon, men sannolikheten att bli ordförande i kommunstyrelsen eller fullmäktige eller ens fullmäktigeledamot är inte fifty - fifty för kvinnor och män.

Om fyra veckor är det kommunalval. Ett val som på många sätt är annorlunda än tidigare. Ett val som på ett avgörande sätt kan göra skillnad mellan hur det var förr och hur vi ska ha det i framtiden, skriver Kristina Wikberg i sin ledare i Fikt 7/2012.

Republikens presidents arbetsgrupp har publicerat en webbplats, tavallisia.fi, där man vill hitta vardagliga sätt att förhindra utslagning av barn och unga. I presidentens grupp ingår många slags experter inom olika områden. Det är ändå en sak som gör mig besviken och det är att det inte ingår någon ung person i gruppen. Fenomenet utslagning dyker alltid upp inför val eller när någonting går på tok. Jag tycker det är mycket problematiskt.

Tobak dödar 5 000–6 000 finländare årligen (Suomen Kuvalehti 31/2012). Utbudet av tobaksprodukter och rökningen har begränsats långsiktigt sedan slutet av 1970-talet. Rökningen har faktiskt minskat sedan de åren, men det är ännu lång väg till tobakslagens mål om ett rökfritt Finland.

I höst sker exceptionellt många intressanta kommunala evenemang, först och främst kommunalvalet och en remissbehandling av kommunreformen i kommunerna. Kommunfrågorna lyfts sannolikt fram också i offentligheten, och det är bra, det finns anledning att diskutera dem grundligt och överväga olika alternativ, eftersom många frågor behöver tydligare mål och riktlinjer.

För tio år sedan, år 2003, fanns det 430 fastlandskommuner i Finland. I början av 2013 kommer det att finnas 304 kommuner. Kommunernas antal har minskat med 126, alltså med cirka 30 procent. Det här visar att de finländska kommunerna har varit kapabla att mycket effektivt reformera kommunstrukturerna under de senaste tio åren. Eftersom reformerna dessutom har genomförts frivilligt med respekt för den kommunala självstyrelsen, har kommunernas eget förändringsmotstånd varit mycket mindre än om det hade varit fråga om statliga tvångsåtgärder.

För att utbildningsgarantin ska utfalla som det var tänkt räcker det inte med att antagningen av studerande ändras. Att en ung får en studieplats betyder ännu inte att han eller hon kommer att avlägga examen. Den grundläggande yrkesutbildningen bör läggas om totalt så att det blir möjligt för hela åldersklassen att utbilda sig på andra stadiet, det vill säga i gymnasiet eller inom den grundläggande yrkesutbildningen.

– Nya fräscha vindar blåser från väst, skriver direktör Kristina Wikberg i sin ledare i Fikt. I juli besökte hon Almedalen och bekantade sig bl.a. med vad Kommunförbundets systerorganisation i Sverige jobbar med.

Under sommaren har det diskuterats hur det ligger till med närdemokratin i stora kommuner och hur medborgarna har upplevt sina påverkansmöjligheter i de kommuner som genomgått en sammanslagning.

Också i år blev närmare 5 000 unga som slutförde grundskolan utan studieplats på andra stadiet. Tiotusentals unga vuxna söker arbete utan examen efter grundskolan eller har hamnat helt utanför arbetslivet. Det hjälper inte med att reparera en sak, utan det behövs en större reform för att avhjälpa problemet. Varje ung person bör fås med i samhället och arbetslivet.

​I år har det gått 20 år sedan Kommunförbundets Brysselkontor inrättades. Idén till att grunda ett kontor föddes redan 1989, men det slutliga beslutet fattades 1992. Då började man också vidta praktiska arrangemang för att starta verksamheten. Invigningen av Brysselkontoret firades 15.1.1993, då Kommunförbundet tillsammans med sin systerorganisation i Sverige öppnade kontoret på Rue Belliard i EU-kvarteret i Bryssel.

Kriterier för en stark kommun som mål Regeringen har avtalat om riktlinjer för kommunreformen. Nästa steg i beredningen och ge-nomförandet av reformen har tillkännagetts riksdagen genom statsrådets meddelande. Proces-sen har getts mer tid, ikraftträdandet av lagarna har senarelagts och kommunerna får en andra möjlighet att ge utlåtanden på hösten.

Inom forskningsprogrammet om idrott och jämlikhet har man färdigställt den färskaste publikationen "Liikuntapaikkapalvelut ja väestön tasa-arvo – Seurantatutkimus liikuntapaikkapalveluiden muutoksista 1998–2009". Avsikten med den breda forskningen har varit att utreda vad som under de senaste tio åren hänt i Finland när det gäller jämlik tillgång till tjänster i anknytning till idrottsanläggningar. Frågan är av största vikt för kommunerna eftersom det ju är kommunerna som äger, underhåller och sköter merparten av idrottsanläggningarna.

– När man står inför en omvärld som förändras är det bättre att själv vara med och forma framtiden, än att låta någon annan göra det, skriver direktör Kristina Wikberg i sin ledare i Fikt.

Hollola kommun är en av de fyrtio deltagarkommunerna i forskningsprogrammet ARTTU. Vad har forskningen gett oss? Det vore kanske tydligare att fråga, vad den har gett den ledande tjänsteinnehavare som i vardagen blir tvungen att fundera över olika förändringar och orsak och verkan i omvärlden. Genom ARTTU har man åtminstone kunnat pejla den egna vardagsverksamheten i ett bredare perspektiv. Egna insikter har uppstått på många plan.

Resultaten av forskningsprogrammet ARTTU visar vad som skett i kommunerna under kommun- och servicestrukturreformen. Via olika moduler får vi information om tjänster, ekonomi, personal och demokrati. Insikt i den kommunala demokratins tillstånd är särskilt viktigt nu inför kommunalvalet och den nya fullmäktigeperioden. Hur sammanfatta helheten av forskningsresultaten när tiden för att läsa forskningsrapporterna är begränsad? I denna kolumn presenterar jag fyra teser för att utveckla den kommunala demokratin utgående från ARTTU-forskningen. Jag hoppas att de väcker diskussion i kommunfullmäktige och fullmäktigegrupperna – det är ju fullmäktigeledamöternas ansvar redan enligt kommunallagen att utveckla demokratin.

Utgångspunkten för omläggningen av servicestrukturerna inom social- och hälsovården måste vara att stärka människornas välfärd och hälsa. Enligt statistiken är skillnaderna i livslängden alarmerande stora. Skillnaden i den förväntade livslängden mellan den högsta och lägsta inkomstklassen har ökat till 14 år bland män och sju år bland kvinnor. Detta beror på ett flertal faktorer såsom skillnader i utbildning, inkomster och livsstil. Risken för förtida dödlighet och hjärtsjukdomar är större i landets östra och norra delar jämfört med de västra och södra delarna av landet. Om detta kombineras med sämre tillgång till social- och hälsovårdstjänster blir konsekvenserna dramatiska.

Regeringen har i sitt meddelande angett kommunreformens huvuddrag som preciseras under hösten. Reformens mål är livskraftiga kommuner som förmår sköta basservicen för kommuninvånarnas bästa. Fungerande närservice, närdemokrati och en trygg och ekologisk samhällsstruktur bidrar till kommuninvånarnas välfärd. En balanserad kommunstruktur förutsätter att olikheterna och särdragen i landets olika regioner beaktas i reformen.

Kommunerna blir ofrånkomligen färre under den kommande valperioden. Det finns också ett behov av åtstramning inom den politiska ledningen och i kommunernas organisationer. Ledningsstrukturerna hör till en förgången tid och har utformats utgående från dåtida förhållanden.

Lagen om styrning av informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen, även kallad informationsförvaltningslagen, trädde i kraft i september 2011. Diskussionen om behovet av styrning har pågått lika länge som informationsteknik har använts inom den offentliga förvaltningen.

Samservicen fick måndagen den 7 maj en ny servicekanal. Kanalen, som kallas för distansservice, bygger förenklat beskrivet på en tjänst via videokonferens, där man kan diskutera med en sakkunnig och tillsammans exempelvis behandla dokument. Idén är att tillhandahålla tjänster nära kommuninvånaren där de är tillgängliga eller där det är förnuftigast att producera dem. Vi producerar alltså tjänster på distans och för dem närmare. I verkligheten är det inte heller fråga om distansservice såsom den mångtydiga benämningen antyder utan i själva verket närservice.

Vid sitt senaste möte fattade Kommunförbundets styrelse ett exceptionellt röstningsbeslut i samband med förbundets utlåtande om utredningen av finansministeriets arbetsgrupp för kommunalförvaltningens struktur. Kommunförbundet är en intresseorganisation för kommunerna i Finland, och därför har också förbundets styrelse alltid strävat efter att enhälligt företräda hela kommunfältets röst.

– Kommunerna är värda en framtid där deras roll som lokalt ledda demokratiska samfund stärks, skriver direktör Kristina Wikberg i sin ledare i Fikt.

Jag har väntat på att någon skulle berätta för mig vad som är kommunreformens vision. En vision är en framtidsbild att arbeta för och inspireras av. Det är någonting eftersträvansvärt. Något att satsa på för vilket det är värt att avstå från något annat.

Frågorna är många men svaren är få. Social- och hälsovårdens framtida strukturer diskuteras nu i en arbetsgrupp tillsatt av ministeriet. Före utgången av maj skall det finnas minst tre olika förslag som regeringen kan ta politisk ställning till. Enligt uppdraget skall dessa förslag basera sig på de nya primärkommunerna så att kommunerna i huvudsak ansvarar för social- och hälsovården.

– Valfrihet som en demokratiform har utvecklats särskilt i Sverige. Vi kan bra blicka västerut igen en gång, skriver direktör Kristina Wikberg i sin ledare i Fikt.

Under de senaste åren, månaderna och veckorna har produktiviteten tangerats i många tal och ställningstaganden. Onekligen är produktiviteten viktig, inte minst inom kommunsektorn, där svångremmen under de senaste åren har dragits åt mer och mer i och med den accelererande serviceefterfrågan i kombination med en inkomstökning som släpar efter. Saken blev inte bättre av att statsandelarna skars ned med 630 miljoner euro år 2012. I skrivande stund skärper de nyss avslutade budgetförhandlingarna kommunernas ekonomi ytterligare för år 2013 och framåt.

När arbetslivet och samhället förändras fattar nästan varenda en av oss under arbetskarriären flera beslut som gäller karriär- och yrkesval. I syfte att stödja livslångt lärande behövs välfun-gerande karriär- och vägledningstjänster även för personer utanför läroanstalterna, personer som har arbete, personer som planerar att byta yrke och personer som söker studieplats. Ge-nom vägledning kan man se till att överlappande och oändamålsenlig utbildning försvinner. Genom att förstärka Arbets- och näringsbyråernas väglednings- och rådgivningstjänster i hela landet kan man främja tillgången på kompetent arbetskraft, stödja längre arbetskarriärer och hitta utbildningsalternativ som är ändamålsenliga för individen och arbetslivet.

Kommunreformen ställer kommunerna inför utmaningen att allt mer djuplodande grunna över sin egen och hela områdets framtid och det gemensamma ansvaret. Utmaningarna och förändringsbehoven är onekligen stora, vilket man vetat sedan länge. Kursen för reformen måste nu läggas om – kommunerna måste inta chaufförens plats och lotsa reformen fram mot lösningar som passar de lokala förhållandena och behoven. En och samma modell är inte idealet för alla. Redan sammanslagningsalternativet kan se mycket olika ut i och med att områden opererar i skilda omvärldar. Definitionerna på en livs- och handlingskraftig kommun kan i varje fall avvika markant från varandra på olika håll i landet. Också en fördjupad sektoröverskridande samarbetsmodell för kommunerna kommer sannolikt att vara det realistiska alternativet i vissa regioner.

I diskussionen om offentlig upphandling har vi i åratal fått höra att EG-direktiven och upphandlingslagen inskränker kommunernas självstyrelse, medför onödig upphandlingsbyråkrati och merkostnader, hindrar rationell logistisk verksamhet och leder till att fokus ligger på formregler i stället för på innovationer och kvalitet.

Kommissionen publicerade 20.12.2011 sina förslag till nya direktiv om offentlig upphandling. De innefattar förslag till upphandlingsdirektiv inom den klassiska sektorn och försörjningssektorn samt ett helt nytt förslag till direktiv om tilldelning av koncessioner. Det sistnämnda avses bli tillämpat vid tilldelning av koncessioner inom såväl den klassiska sektorn som försörjningssektorn. De gällande direktiven är från 2004, så översynen är väntad.

– Man borde absolut ge kommunerna en möjlighet att få se hela pusselspelet innan man ber om ställningstaganden till de enskilda bitarna, skriver direktör Kristina Wikberg i sin ledare i Fikt.

​För närvarande hörs kommunerna under finansministeriets regionbesök om förslagen från arbetsgruppen för kommunreformen. Under besöken har kommunfältets syn på reformen framkommit tydligt: man erkänner i hög grad behovet av reformer, men tjänstemannagruppens förslag har också väckt hetsiga diskussioner för och emot. Kommunerna har redan fört fram egna förslag om strukturella reformer och under processens gång blir förslagen flera.

På den tiden då jag gick i gymnasiet, så som min dotter gör nu, kunde jag inte föreställa mig att jag en dag skulle bli beslutsfattare i min hemkommun. Inte ens under studietiden var jag intresserad av hur våra gemensamma angelägenheter sköts eller av dagspolitiken, trots att samhällspolitik var mitt huvudämne. Först efter att jag hade återvänt till den kommun där jag hade bott som barn gav jag mig in i föreningsverksamheten för att påverka i frågor som var viktiga för mig.

Jag har inte gett något nyårslöfte i år. Det är väl inte för sent ännu? I mitt arbete lovar jag att satsa mera tid på ARTTU. Det är säkert ett bra löfte! Utvärderingsprogrammet ARTTU som administreras av Kommunförbundet och ansluter sig till kommun- och servicestrukturreformen har nyligen inlett sitt femte och sista år. Jag tror, att jag på många sätt kan dra nytta av forskningsresultaten från ARTTU-programmet.

"Man bör lägga märke till att det inte finns något som är svårare att ge sig i kast med, som är mer ovisst att lyckas med eller som är farligare att administrera än en ny politisk ordning. Den som inför en sådan får alla dem till fiender som drog fördel av den gamla ordningen och bara ljumma försvarare i alla som skulle kunna dra nytta av den nya." (Niccolò Machiavelli, Fursten, övers. 2012, original 1532)

Emellanåt kritiseras kommunerna i stadsregionerna för inbördes konkurrens, särskilt i planeringen av markanvändningen. Det påstås att konkurrensen mellan kommunerna om skattebetalare leder till en splittring av samhällsstrukturen. Resultaten av den del av undersökningen inom projektet ARTTU som gäller samhällsstrukturens funktion stödjer dessa påståenden i många avseenden.

Det sista året av kommun- och servicestrukturreformen har börjat, men reformerna fortsätter också efter det på basis av strukturreformen och den "stora" kommunreformen. Forskningsprogrammet ARTTU har undersökt faserna i strukturreformen och producerat ett antal rapporter. Vid årsskiftet publicerade flera moduler i forskningsprojektet mellanrapporter om resultaten hittills. I stort sett är resultaten inte särskilt revolutionerande, men de preciserar bilden av innehållet i förändringen och rättar en del allmänna vanföreställningar.

Optimalt spelrum i det kommunala ledarskapet – ingen trång tillvaro, inga husbondefasoner, utan partnerskap, ömsesidig uppskattning och nära samarbete mellan kommundirektören och den politiska ledningen.

Regeringen förbereder sig under försämrade ekonomiska utsikter för att utforma ramarna för statsfinanserna för åren 2013–2016. Ramförslaget kommer att ges till riksdagen i början av april, alltså redan om ungefär en och en halv månad.

Kommunreformen fortskrider och är snart framme vid hörandena. Det första hörandet hålls i Joensuu den 14 februari. Diskussionen om kommunreformen tog ny fart för några veckor sedan när Suomen Kuvalehti publicerade ett utkast till en kommunkarta över Finland efter kommunreformen. Enligt kartan skulle landet ha något över 70 kommuner.

– Framtidens kommuner är emellertid inte mera små byasamhällen och därför behövs nya metoder, till exempel medborgarråd, brukarstyrning eller regionnämndsmodeller, skriver direktör Kristina Wikberg i sin ledare i Fikt.

Under de senaste månaderna har de kommunala frågorna utgjort ett allt synligare inslag i de nationella och lokala medierna. Jag har arbetat med utveckling och forskning i frågor som gäller den kommunala självstyrelsen i över 30 år, men jag kan inte minnas en tid när diskussionen om kommunerna skulle ha gått lika het som nu. Många har varmt välkomnat diskussionen om kommunernas nuläge och framtid. De otaliga inläggen av kommunala påverkare och forskare har fördjupat kunskapen om och synen på kommunernas väldigt viktiga roll i det finländska samhället.