När den så kallade kommunreformsgruppen, som Kommunförbundet sammankallat och som består av företrädare för olika kommuner, sammanträdde i slutet av mars var budskapet tydligt. Starka primärkommuner behövs, men all förändring bör ske genom samråd med kommunerna och utgående från kommunernas eget utvecklingsarbete.
– Även social- och hälsovårdstjänsterna ska i framtiden tillhandahållas i primärkommunerna. I de områden där det inte är möjligt att bilda starka primärkommuner tillhandahålls tjänsterna genom kommunalt samarbete, konstaterade kommunernas företrädare.
Gruppmedlemmarna ansåg det vara beklagligt att det fortfarande inte finns tillräckligt med information till stöd för argumentationen att tillgå.
– Mer information behövs om vilka effekter de genomförda kommunsammanslagningarna har haft och om vad som lyckats och vad som orsakat problem.
Hittills har stärkandet av livskraften fått alltför lite uppmärksamhet, kommenterade medlemmarna.
Fortsättning för ramlagen?
I synnerhet landsbygdsdominerade kommuner förhöll sig i princip negativt till strukturgruppens förslag. Kommunerna har också tänkt ut andra tänkbara utvecklingsalternativ.
– Det är svårt att ta ställning till helheten i det här skedet, då det inte finns detaljerad information om de olika delområdena och regeringen inte har tagit ställning till frågan.
Landsbygdsdominerade kommuner föreslår att ramlagens giltighetstid förlängs i stället för att upphörandet av lagen motiveras med kommunreformens brådskande natur.
– En så här omfattande förändring kräver tid och en ordentlig beredning.