Från en och samma stödgivare kan man ta emot ett bidrag på maximalt 3000 euro i kommunalvalet. En annan viktig ändring ur kandidatens synvinkel är att man efter valet måste namnge de bidragsgivare som gett stöd som överstiger 800 euro.
– Alla bidrag som överstiger 800 euro bör offentliggöras också med namn, framhåller Heikki Harjula som är ledande jurist vid Kommunförbundet.
Om värdet på reklamen understiger 800 euro, får namnet på den som bekostat reklamen inte publiceras utan personens samtycke. Dessvärre måste man alltid meddela namnet på betalaren om värdet överstiger 800 euro, tillägger Harjula.
De som väljs in i fullmäktige som ordinarie ledamöter eller ersättare är skyldiga att göra en anmälan om sin valfinansiering. Anmälan bör göras inom två månader efter det valresultatet fastställts, senast den 31 december 2012. En annan ändring är att man numera gör anmälan om valfinansiering till statens revisionsverk, tidigare var det de kommunala centralvalnämnderna som behandlade anmälningarna, berättar Harjula.
Revisionsverket publicerar anmälningarna på nätet
Alla valfinansieringsbidrag, inklusive egen finansiering, ska anges och specificeras i den anmälan som skickas till revisionsverket. Det går bra att fylla i den på nätet. Lämnar man den ogjord så kommer det förr eller senare en påminnelse på posten. I riksdagsvalet blev inte en enda anmälning ogjord. I höstens val väljs 9 674 fullmäktigeledamöter vilket innebär en hel del anmälningar.
– Viktigt är kanske att minnas begränsningen på högst 3 000 euro från en och samma bidragsgivare. Det här är nödvändigtvis inte en stöttesten i kommunalvalet där bidragen är mer blygsamma än i andra val.
Andra valfinansieringsbidrag utöver pengar kan till exempel vara varor och tjänster och andra motsvarande prestationer. För dylika bidrag ska penningvärdet uppskattas och anges.
– Frivilligarbete och sedvanliga gratistjänster, med andra ord talkoarbete, betraktas inte som bidrag, tillägger Harjula.
Det är första gången som den nya lagen om valfinansiering tillämpas i kommunalvalet och det återstår att se hur väl den fungerar.
– Det är klart att den offentliga debatten och tidigare oklarheter i valfinansieringar återspeglas i lagen. Man har eftersträvat mer transparens och mer striktare bestämmelser. Från samhällets sida har man säkerligen upplevt att det finns ett behov av den här typen av lagstiftning, säger Harjula.
Källa: Marie Sandbergs artikel Vadå valfinansiering i Fikt 7/2012